Tänk att där inne i magen växer du. En helt ny liten person.
Jag undrar vem du är?
Ibland har jag svårt att fatta att det är någon där inne på riktigt.
Att de som buffar och puffar är du och att du snart ska komma ut till oss och bli en del i vår lilla familj.
Tänk att man kan längta efter någon man inte träffat än.
Att den jag längtar efter växer inne i mig, att jag känner dig varje dag, ändå utan att veta vem du är.
Tiden går så fort och så långsamt på en och samma gång. Snart, snart är du här och dagarna bara rullar på. Samtidigt är det (ungefär) fyra långa månader tills du är här. Men oavsett tid är du efterlängtad.