Har människor i min närhet och i min familj som har och har haft chancer, därför känns det extra angeläget att lägga upp videon. 

Ligger hemma och är dunder förkyld, har svarat på lite mail och fixat lite inför kvällen terminsstart av scouterna. Annars har jag mest legat och snorat i soffan. alltså inte snorat ner soffan utan legat i soffan och snorat...? Legat i soffan och varit snorig (ja så heter det nog haha)
Så bestämde mig efter att ha varit soffpotatis halva dagen att åka ner och handla. Handlade och prövade på ett nytt recept. (som jag hittade på ica.se men modifierat lite)

Honungsglacerad koklett, super smarrigt och jätte smidigt.

Receptet kommer här: 

Till ca 4 personer

•  4 port ris 
• 600 g benfri, skivad koklett
• 1 msk olja
• 1/2 purkolöj
• 3 msk honung
• 2 msk riven, färsk ingefära
• 1 msk japansk soja
• lite salt och peppar

1. Sätt ugnen på 200˚C.
2. Koka ris eller annat gryn enligt förpackningens anvisning.
3. Krydda kokletterna med lite salt och peppar. Bryn kotletterna i oljan i en stekpanna. Lägg dem i en ugnssäker form. 
4. Ansa och skölj purjolöken, skiva den tunt. Blanda honung med ingefära, soja, och purjolök. Lägg på kotletterna. Sätt in formen mitt i ugnen ca 8 minuter.
5. Servera kotletterna med skyn från formen, ris och gärna en god sallad.

 

Här om dagen reagerade jag starkt på något som en av mina tonårs tjejer jag arbetar med berättade. Hon och hennes kompis som båda är 13 hade umgåtts med ett gäng andra kompisar. När de skulle se på film hade två av de äldre killarna gått in på facebook och helt öppet börjat kommentera tjejer. Ju mindre kläder de hade ju snyggare tyckte killarna att de var. De ropade, fejk stönade och bedömde tjejernas utseende.

Tjejerna satt där i bakgrunden och funderade på vad killarna höll på med egentligen. Skulle de inte se på film. Dög de inte med att de var där och umgicks, utan de var tvungna att gå in på nätet och kolla på tjejer under tiden de umgicks med sina vänner.

Och tjejen jag pratade med berättade att hon och hennes kompis då började fundera på vad de saknade som de där tjejerna på nätet hade. Eftersom de uppenbarligen var mycket mer intressanta än dem. 

Ja vad svarar man på de egentligen?

Mitt personliga mål som ungdomsledare är att jag vill få de ungdomar jag jobbar med att känns sig sedda, älskade, vackra och unika. Få dem att se sig själva som unika människor som inte behöver prestera en massa, som inte behöver klä sig eller se ut på ett vist sätt för att bli omtyckta. 

Något som kan vara väldigt svårt i ett samhälle som många gånger lever på objektifiering, där utseendet är det viktigaste, till och med viktigare än vad du gör. Är du "snygg" spelar inget annat någon roll.

Jag säger ofta till mina ungdomar att de är snygga och vackra. Men någonstans önskar jag att jag inte behövde det. Att de räckte med att jag såg dem för dem de är. 

Men i ett samhälle där vi lever på att studera och döma varandra är det svårt att stå emot, att inte falla igenom.

Jag sminkar mig, tänker på vad jag tar på mig och på hur människor ser mig.

Men jag vet också att jag inte gör det i den närmaste grad lika mycket som mina ungdomar. Och jag försöker allt jag kan att vara en motvikt, att säga ifrån när grabbarna drar sexistiska skämt och se tjejerna för dem de är under allt smink.

Men det är inte alltid lätt, oftast är det skitsvårt.

Har Du några bra tips på hur man gör, hur är man en bra förebild?