Nu har Vinga haft gipset i lite mer än två veckor och vi har börjat komma in i det och det har blivit vardag med vårt lilla gipspaket. Vinga har även kommit på hur hon ska krypa med gipset och tar sig nu fram förvånansvärt bra här hemma. Bra att ha ett hus utan trösklar i många avseenden haha, nu kan hon ta sig runt på hela undervåningen utan att det tar stopp vid några trösklar eller kanter. Enda stället hon fastnar på är under köksbordet och stolarna där då gipset är för brett. Det är roligt att se att hon kommit igång som innan med att utforska världen/huset, rota i vedhögen, dra i sladdar, pilla på ljuslyktor på golvet, slå på elementet (de låter roligt) och härja runt i skohyllan. 

I dag fick vi även hem rullstolen (eller vad man ska kalla den) till Vinga, så vi eller framför allt jag inte ska behöva bära på henne så mycket, utan kunna köra henne istället för att bära henne fram och tillbaka i huset. Det hjälper förhoppningsvis på min rygg och höft som gjort rejält ont den senaste tiden. 

Hjälpmedel är egentligen inget man har rätt till med så här små barn, men då jag har en kass höft så frågade vi läkaren i Linköping om intyg till en rullstol att ha inne (då det var de vi kände att vi var i störst behov av) och det var inga problem, han fixade intyg och någon vecka senare så hörde en arbetsterapeut här hemma av sig och hjälpte oss med förslag på vad som skulle kunna funka och i dag kom den. Tog lite tid att beställa den, så därför vi inte kunde få den direkt till vi kom hem, men jag är super nöjd ändå. Tacksam över den hjälp vi kan få, så jag kan och orkar ta hand om Vinga på bästa sätt när jag är hemma med henne.