I dag har jag haft en sy stund, eller två sy stunder rättare sagt. Sydde fyra stycken dreglisar av lite stuvbitar. Blev rätt bra faktiskt. Hon kräks en del och jag tänker att det är ju galet mycket smidigare att byta dreglisar stället för att behöva byta boddy på henne2-3 gånger om dagen. 

Den turkosa med rosor på är det förta jag sydde, den blev sådär, den stuvbiten var inte så stor så jag sydde den mer rund. Men tycker det blev bättre när jag gjorde dem lite längre och mer V formade, eller vad man ska säga. 

Det var rätt enklet och väldigt roligt att göra, så jag kommer nog sy fler. 

Hurra, nu är skenan av, äntligen! Det firar vi med att premiär bära byxor, nya fina med stjärnor på.

Nu blir det inga fler besök med Vingas höfter fören i december, läkaren har känt igenom hennes höfter och kan inte känna något alls nu och bedömer att hon är frisk (hurra!). Men en kontroll röntgen ska göras när hon är ca 6 månader (vilket är i december). Innan man är 6 månader så är skelettet nämligen så poröst att det knappt går att se på en röntgen, så därför väntar man tills dess. Skulle läkarna vara oroliga eller misstänka något så kan de göra ultraljud av höften innan. Men då allt känns bra med Vingas höfter behövs inte de. Så skönt, nu ligger hon här i soffan och viftar för fullt med sina små ben. 

Tänk i morgon är hon redan 6 veckor vår lilla Vinga. Och i morgon blir hon äntligen av med sin skena, som vi längtar. Ska bli så skönt, både att bli av med den och äntligen få hålla och mysa med en mjuk bebis igen. Men också att veta att hennes höfter är bra nu. Har förberett med att packa ner ett par byxor till henne i skötväskan tills i morgon, som hon ska få på sig när hon är klar med undersökning och bad. Blir byx premiär för henne, på sjukhuset hann hon ha boddy med ben i knappt en dag, sen fick de bli klänning och boddys utan ben på. Så nu ska vi köra byxor så de smäller om det haha.

Fy, fick åka in till sjukhuset i natt igen med ännu ett gallstensanfall, inte lika kraftigt som sist som tur var. Så jag klarade mig på voltaren spruta och Alvedon i dropp, vilket jag fortfarande kan amma på. Men var inte hemma fören vid halv sex i morse, så jag är galet seg i dag. Emanuel stackaren åkte direkt ner till jobbet och bestämde att han jobbar så länge han orkar, han hörde av sig precis och sa att han kommer hem till lunch. 

Läkaren på akuten sa att jag borde överväga att operera bort gallan, förklarade att jag kan tänka mig överväga det mesta, men att jag inte har någon tid att träffa läkare fören 20/7. Hon lovade att försöka skynda på tiden så jag kunde få komma dit tidigare, så nu håller jag tummarna för att magen kan hålla sig i schack och att jag får en tid till läkare på kirurgen snabbt. Får försöka äta så snällt jag kan under tiden, typ kokt mat och citronvatten haha.

Redan juli månad, vad tog tiden vägen? Och vart tog sommaren vägen? Tycker inte det har gjort annat än att regna. Med undantag för några dagar precis efter förlossningen då det var varmt och soligt som bara den och en sjukt svettig midsommar.
Men sen, regn. Skit tråkig svensk sommar. Jag vill några soliga dagar på raken, dem får gärna komma nu, för jag vill ha soool!
Sådär jätte varmt behöver de inte vara, men typ 22 grader eller nått.

Men nu ska jag sluta vara sådär svensk och inte gnälla på vädret mer.
Utan vara super glad! För i dag är det bara 5 dagar tills vår lille tös blir av med sin skena!! Och jag längtar typ ihjäl mig. Vill att det ska bli torsdag nu! Så vi kan få gosa med en mjuk liten bebis igen, slippa plåstra om och oroa oss för skavsår på grund av skenan, kunna bada henne hemma, kunna amma normalt, åka normalt i bilbarnstolen, ha byxor på henne och typ byta blöja lättare. Allt de längtar jag efter och glädja mig åt att snart kunna göra.

Vinga i badet på sjukhuset i torsdags, råkade bli skumbad, men de gick bra de med.