I torsdags kom hon, vårt lilla underverk. 14.48 var klockan och hon var 46cm lång och vägde 3035g.
Så fin och helt underbar. Tänk att man kan älska någon man knappt träffat så mycket!? Allt gick bra och jag mår bra efter snittet med. Också skönt!

Livet började dock lite tufft för vår tjej, eller framför allt för oss nyblivna föräldrar. Då vi i går fick veta att hon, precis som jag hade när jag föddes har instabila höfter. Hon måste därför ha på sig en så kallad Von Rosen-skena nu, dygnet runt i minst 6 veckor, för att se om höfterna kan stabiliseras av detta. De hoppas vi nu de gör!
Försöker vara positiva och tänka att de här med höfter kan vi ju, och vem behöver få på sig byxor (lycka till att kränga de över den där ställningen) när man kan ha kjol!
Men vist går tankarna och alla översvallande känslor åt alla håll. Vi får försöka se framåt och vänta på svar om hur hennes höfter utvecklar sig. Och under tiden lära känna vår lilla tjej och glädjas åt att hon inte har ont av det i alla fall.