Gör inte så mycket just nu, virkar mest, kollat på lite serier och små pula hemma med tvätt och städ. I måndags var jag på jobbintervju. Får väll se hur det går, om de är intresseradde och vad de kan erbjuda. Är väll egentligen inte de jag vill göra. Men känner att det ändå kan vara ett ok alternativ.

Har även tagit tag i mig själv och ringt sjukgymnasten, äntligen. Har helt enkelt inte orkat innan. Men jag vet ju att jag måste. Tränar jag inte så kommer jag få ont och jag har märkt av det en tid nu. Men som sagt inte haft orken att göra något åt de. Men nu så!

Har virkat en, ko? Och en mus. Virkat på frihand efter lite bilder som inspiration. Tycker det är svårt att följa mönster och virkar då lite som jag vill istället. Och de funkar ju de med. 

Helgen har gått, har försökt vila och göra sådant jag mår bra av, virkat, kollat på två Harry Potter filmer,träffat Sara och Mats, varit hos syrran på lite kräftskiva, varit ute och cyklat, plockat upp lökar ut mina pallkragar och umgås med min fina Emanuel.  

Så mycket av mina vänner och min familj som jag träffat nu har jag inte gjort sedan jag började jobba efter semester. För sedan dess har hela mitt liv bara kretsat kring jobbet och att försöka hantera allt som händer där. Har inte orkat med att träffa mina vänner eller ens familjen. Försöker ta igen lite av de nu, så mycket jag orkar och lite i taget.  

"Reaktion på svår stress" står de i mitt sjukintyg. Och de stämmer nog rätt bra. Är sedan i går sjukskriven två veckor.
Var på ytterligare samtal hos Kommunhälsan i torsdags, de beordrade mig att gå till läkaren. Jag fick en tid i går och blev rätt omedelbart sjukskriven.

Känns både bra och dåligt. Dåligt för att det känns som ett nederlag, att jag är svag.
Bra för att jag innerst inne vet att det är rätt beslut. Att det är jobbet och en brutalt dålig arbetsmiljö som gjort att jag är sjukskriven i dag.
Har två kollegor till som också är sjukskrivna av samma anledning. Och det gör de lite lättare att bära en sjukskrivning. Samtidigt är de så klart kass att det ska behöva bli så. Men nu hoppas jag att det kan bli en förändring. För mig kommet den förändringen bli ett nytt jobb. Exakt var och när är ej klart. Men kan inte vara kvar på ett arbete som bryter ner mig.

Hemkommen från ett dygn på jobbet. Hoppades på att förändring skulle ha skett, men ärligt talat har det inte hänt ett skit. Så sent som i går eftermiddag var det en ungdom som kasade ett glas genom ett fönster. Kul jobb...
Mejlade facket igen om hur våra arbetsförhållanden ser ut och att ingen förändring skett.
I morgon ska jag ha samtal med chefen om hur allt är. Sen på torsdag ska jag till komunhälsan igen. Får se vad som sker. Har sökt lite nya jobb i alla fall.
Men nu ska jag vila lite, var uppe till ett i natt och tröstade ledsen ungdom. Så jag är rätt trött.

Har haft en bra helg, har försökt förbereda mig inför att jobba i morgon genom att tanka energi med passa positiva saker jag gillar. Det känns ärligt talat ändå sådär, men jag hoppas att det ska gå bra och försöker ställa in mig på att det ska göra de även om magkänslan säger att inte mycket kommer vara förändrat. 

I går hade vi 10-årig klassåterträff med gymnasieklassen. Så fantastiskt roligt, vi har planerat detta ett bra tag nu och trots att det bara var knappt hälften som kunde komma så hade vi det fantastiskt bra. Så roligt att träffa alla igen! Vissa har jag ju hållit kontakten med, andra har ja mött någon gång under dessa tio år och andra har jag inte träffat sedan dagen vi tog studenten. Underbart roligt var det! Tack alla!

Jag är fortfarande sjukskriven, veckan ut. Känns bra och dåligt och konstigt på samma gång. Jobbigt att må såhär över jobbet, att ha ont i magen över vad som ska hända, den ständiga oron över hur arbetsdagen ska bli. Och lättnaden över att då faktiskt kunna få vara hemma och slippa allt. Att få vila upp sig och hämta ny kraft. Chefen är tillbaka sedan i går och planen är att jag ska jobba som vanligt på måndag. Då hoppas jag att situationen ser bättre ut. För annars vet jag inte vad jag gör. 

Nu de senaste dagarna har jag mest vilat, virkat och vilat ännu mer. I går var jag dock i Halmstad hos Elina, inte bara en bra kollega utan en helt underbar vän! Skönt att kunna prata med varandra och dela alla tankar och händelser utan att tänka på sekretess eller så. Att få umgås utanför jobbet och bara vara vänner också, inte bara kollegor. Det kändes bra.

I dag har jag bara varit hemma, inte gått utanför dörren ens. Städat och som sagt virkat, min nya hobby haha. Men den lugnar och det känns gott att kunna skapa med händerna. 

Har virkat en korg i ett mega stort garn, roligt värre. Sedan i kväll har jag virkat en hållare för mina virknålar. Nästa projekt är att försöka virka en kanin tror jag, om det inte är för svårt. Jag är ju fortfarande bara nybörjare.