Det här är vad jag fick på mig i dag , grå klänning som jag köpt i Danmark för något (några?) år sedan, tajst och skärp. 

Tänkte ha byxor, men de gick inte. De satt åt för mycket över höften, även om de inte är speciellt tajta så gjorde de skit ont att ha på (försöka ha på).

Smärtan strålar liksom ut i huden. Det var precis att jag fick på mig mina leggings utan att börja lipa. Men klänning dög ju fin de med. 

Mycket klagande och smärta just nu. Jag vet, ursäkta för de (eller varför ursäktar jag mig egentligen, min blogg och jag skriver vad jag vill)

Men det är ungefär så mina dagar sett ut den senaste tiden. Sedan höften gick ur led sist 19 juli så har smärtan bara blivit värre och värre. 

Sen att man inte får tag på läkera som man ska gör inte saken bättre.

Är väll tur att jag har ett sådant jobb som jag har, där jag oftast inte börjar förrens efter lunch. För en dag som denna när jag knappt kommer ur sängen är inte att leka med. 

Men nu är klockan så pass mycket att jag kan ta lite mer smärtstillande och försöka sova. Eller sova blir nog inget problem, är svintrött. Måsta bara få ner smärtnivån lite så jag kan somna.

Sov gott alla!

Har varit på konfaträff i kväll och träffat årets nya konfirmander. Och vad ska man säga, vi har världens finaste konfirmander 

Kvällen har gett mig så mycket skratt, glädje och kärlek att jag nästan glömt bort smärtan. En underbar känsla!

Nu ska jag slappa i soffan och se på film resten av kvällen. 

Jag har världens finaste vänner tror jag. Sara ha ringt och skällt på mig två gånger i dag. Sagt åt mig att jag måste ta det lungt, att jag måste lyssna på min kropp och ta hand om mig själv, att fortsätta ringa läkaren och trycka på så jag kan få en tid någon gång. Och att jag ska ta det lungt (igen).

Tack fina Sara! 

Jag behövder det ibland, har svårt att ta hand om och lyssna på min egen kropp. Jag kör på och kör på och kör på och tänker att jaja, det blir nog bra. 

Jag tar smärtan, biter ihop och väntar snällt på att farbror doktorn ska ringa tillbaka. (Vilket kan ta både en, två och tre veckor) 

Nej, jag kan inte annat än hålla med henne, det här går ju inte! 

Skärpning på mig!!

Fick efter mycket ringande till slut tag på en sekreterarer på ortopeden. Hon skulle skriva upp mig men kunde inte lämna några besked om ev datum för besök. 

De hade vist inte fått scheman för hösten?

Och när jag förklarade att jag vill träffa min läkare så skrattade hon lite och sa "ja han är ju aldrig här, men jag ska göra mitt bästa" 

Jaha? De lät ju väldigt lovande?!?

Jag vet att han är väldigt upptagen, duktiga läkare har en tendens att vara det. Men, det vore ju bra om han hade tid för sina patienter med och inte bara stod vid operationsbordet... "Det är en lång process det här" Ja det är hans vanligaste kommentar på ungefär allt när det gäller mig och min höft. Men hör jag den meningen en gång till så kräks jag. 

Aja nu är det väll bara att vänta då..

Har i alla fall tagit mig ur soffan, stoppat i mig några tabletter till och fått på mig lite kläder. Ska vara på jobbet vid tre... Har min första dag i kyrkan efter sommaren i dag. Vi ska planera lite och träffa årets konfirmander. Ska bli roligt, bara jag orkar... 

Men är väll bar att ta på sig masken, ett falsk leende och "jo men med mig är allt bara bra" och köra på.

Har ont, jätte ont. Har mest bara lust att gråta.

Hade rätt ont i söndags (men knaprade jag tabletter så var det överkomligt) 

Hade ont i går, mer än i söndags. Men tog mig till fina Karin och mös med henne halva dagen, försöte även få en tid hos farbror doktorn i Örebro utan att lyckas. Kom till jobbet på parkeringen vid fyra och gjorde inte många knop där (tur att det var en lugn kväll). Ont, ont ont.

I dag har jag legat in sängen tills nu ungefär, varit uppe och tagit medicin två gånger på morgonen. Men mer än så ha jag inte kunnat göra. Nu ligger jag i soffan och ojjar mig som en gammal kärring och funedrar på om jag ska ringa Värnamo och få en akuttid där eller nått.

Nackdelen med det är att de inte kan göra så mycket, de hänvisar bara till min läkare i Örebro som i sin tur inte går att få tag på. 

Blir förbannad på att de inte kan ha ordentliga öppet tider på ortoped mottagningen i Örebro. De har telefontid mellan 8-9 mån-tors.

Jaha, men om det är upptaget hela den timmen då? (som det var i torsdags och i går) Så man inte kommer fram, hamnar inte ens i telefon kön, det är bara upptaget. Ja då får man snällt vänta till nästa dag och försöka ringa igen.

Ååå himla skit också, skulle behöva ett super plåster till halva mig  , eller ett slag i huvudet så jag fick sova bort denna dagen och slippa ha mer ont. 

Skit bajs också helt enkelt.